Internetinkomster blir allt vanligare. Skatteverket har på sin sajt Rättslig vägledning sammanställt en rad exempel på sådana inkomster och redogör där för sin uppfattning om hur dessa inkomster ska beskattas.
Det finns ingen heltäckande beskrivning av vad som menas med internetinkomster. En allmän förutsättning för beskattning i inkomstslaget tjänst är att det varken är näringsverksamhet eller inkomst av kapital.
Till inkomst av näringsverksamhet räknas en verksamhet som bedrivs yrkesmässigt, självständigt och med vinstsyfte. När verksamheten bedrivs regelbundet, varaktigt och med viss omfattning är den yrkesmässig. Det är i första hand vinstsyftet som avgör om en självständig verksamhet ska redovisas som hobbyinkomst på Skatteverkets blankett T2 eller om den är näringsverksamhet.
Finns det ett avtal som reglerar det arbete som utförs anses det normalt inte vara självständigt utfört. Ersättningen ska då beskattas som vanlig lön.
Nedanstående gäller enligt Skatteverket under förutsättning att din verksamhet inte har sådan omfattning att den ska redovisas och beskattas som näringsverksamhet.
Har du ett digitalt media på internet kan du i vissa fall få prenumerationsinkomster av personer som följer det du sänder eller publicerar där. Sådana inkomster från läsare och tittare ska du normalt ta upp som inkomst av hobbyverksamhet.
Om du får prenumerationsinkomster i en anställning eller ett uppdrag, så ska dessa i stället tas upp som lön i inkomstslaget tjänst.
Om du får en donation på grund av det du sänder eller publicerar i en blogg, videoblogg eller streamingkanal får du den för en prestation som du utför eller har utfört. En donation kan vara en skattefri gåva. Men då krävs att den inte ges som ersättning för någon prestation. Eftersom donationen i detta fall ges för det du sänder eller publicerar i ditt digitala media ska du ta upp den som inkomst av hobbyverksamhet. Det gäller även om den som ger donationen gör det frivilligt.
Sponsring innebär att ett företag ersätter dig för att du använder och profilerar företagets logotyp och produkter eller tjänster. Syftet med sponsringen är att företaget får reklam och goodwill genom anknytningen till dig. När det gäller internetinkomster så kan företag vilja marknadsföra sina varor och tjänster på en blogg eller annan digital kanal.
Det finns inga särskilda skatteregler för ersättningar från sponsorer. Inkomsten beskattas normalt som lön. Det gäller sponsring både i form av kontanter, varor och tjänster.
Använder du ditt digitala media för att göra reklam eller för att länka över dina besökare till andra webbplatser ska de inkomster som uppkommer beskattas som lön. Det gäller när det finns ett uppdragsförhållande med företaget som annonserar.
Säljer du annonsutrymme på din webbplats eller i din digitala kanal så är det normalt inkomst av hobbyverksamhet.
Tävlingsvinster är skattepliktiga. Med tävlingsvinst menas i detta sammanhang ett pris som du får för en prestation i en tävling, till exempel en e-sportturnering.
Om det är en vinst i form av pengar så är den skattepliktig från första kronan. Prispengarna har i dessa fall erhållits för en prestation i ett uppdrag och inkomsten ska redovisas som vanlig lön.
Tävlingsvinst som inte är i form av pengar är bara skattepliktig om värdet är 1 400 kr eller mer. Om tävlingsvinsten består av ett minnesföremål som medalj, bägare eller pokal så är den skattefri.
Inkomster från streaming och inspelade klipp kan du få på olika sätt. Du kan till exempel ha en egen webbplats där du får olika slags inkomster för det som streamas.
Det finns även olika plattformar på internet där du kan live-streama från en egen kanal när du till exempel spelar dataspel eller tv-spel. Du kan också ladda upp olika slags filmklipp som visas i efterhand. Innan du kan direktsända eller lägga ut material krävs att du har ett avtal med det företag som tillhandahåller plattformen. Det är alltid avtalet i det enskilda fallet som måste bedömas, när det gäller att avgöra om det är ett avtal om att utföra ett arbete åt den som har plattformen, eller om det är en självständigt bedriven verksamhet.
Om du utför ett arbete åt någon annan när du direktsänder eller laddar upp ett filmklipp är den inkomst du får lön.
Finns det inte något avtal om arbete för någon annan ska inkomsterna från streaming beskattas som hobbyverksamhet.
Som bloggare kommunicerar du med dina läsare och tittare på webbsidor och i sociala medier. Har du många följare så kan företag avtala om att använda dina kanaler för att nå ut med sin marknadsföring. Du kan då vara en influencer.
Som bloggare eller influencer kan du få både kontant ersättning och förmåner av olika slag.
Har du ett avtal med ett företag som ger dig ersättning för att du skriver blogginlägg på företagets webbplats, ska din inkomst beskattas som lön.
Detsamma gäller om du enligt avtal med ett företag får ersättning för att i din blogg eller på sociala medier nämna eller skriva om ett företag och deras varor eller tjänster.
Om du får ersättning i form av produkter eller tjänster är det produktens eller tjänstens marknadsvärde som du ska ta upp som lön.
Har du inget avtal om arbete med det företag du får ersättning från, ska inkomsten beskattas som hobbyverksamhet.
E-sport är en förkortning av ”elektronisk sport” och är ett samlingsnamn för tävlingar som utförs i en virtuell miljö, på datorer eller spelkonsoler.
Som spelare inom e-sport och andra onlinespel kan du till exempel ha inkomster från streaming och inspelade klipp, prispengar i tävlingar och sponsorersättningar.
Utför du arbete åt någon annan är det lön. Om det inte finns något avtal om att du arbetar för någon annan ska inkomsterna från e-sportverksamheten beskattas som hobbyverksamhet.
skatteverket.se/rattsligvagledning
Skatteverket har publicerat två ställningstaganden om personalliggare. Där redovisas hur begreppet verksam ska tolkas och hur arbete på annan plats än i den ordinarie verksamhetslokalen ska hanteras praktiskt.
Verksamma personer ska löpande dokumenteras i en personalliggare om företaget är verksamt inom en bransch där personalliggare är ett krav. Vid bedömningen av om en person är verksam eller inte ska hänsyn tas till i vilken utsträckning arbetsinsatsen bidrar till näringsverksamhetens bedrivande och är av betydelse för verksamhetens arbetskraftsbehov. Är arbetsinsatsen obetydlig för verksamheten ska personen inte anses vara verksam.
Om personalliggare ska föras, och det finns anställd personal, ska även den enskilde näringsidkaren eller företagsledaren i ett fåmansföretag antecknas i personalliggaren. Även uppgifter om näringsidkarens eller företagsledarens make/maka eller barn under 16 år ska antecknas löpande om de är verksamma.
Begreppet verksam omfattar alla personer som på grund av någon form av överenskommelse med den som bedriver verksamheten deltar i den. Även personal från bemanningsföretag och personer som arbetar oavlönat ska antecknas.
En ytterligare omständighet att ta hänsyn till är var arbetet utförs. En person betraktas som verksam i detta sammanhang till den del arbetsuppgifterna utförs i den verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs.
Även omständigheter såsom till exempel klädsel och befogenhet att ta upp beställningar och betalning är av betydelse vid bedömningen av om en person är verksam eller inte.
Enligt Skatteverket måste en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet göras för att avgöra om en person är verksam eller inte.
Anna driver en restaurang med fem anställda. På eftermiddagarna sitter hennes 12-årige son Leo ofta i restauranglokalen och gör läxor. Det händer att han hjälper till med att duka av bord eller plocka disk.
I de fall då barn gör korta inhopp i en verksamhet anser Skatteverket att det oftast rör sig om insatser som är av obetydlig betydelse för verksamheten. Leo är i det här fallet inte verksam och uppgifter för honom ska inte antecknas i personalliggaren.
Lilian är frisör och driver en salong med två anställda. Hennes dotter My, som är 15 år, arbetar tre timmar varje lördag med att bland annat plocka upp varor i salongen.
I det här fallet får Mys arbetsinsats anses vara av betydelse för verksamheten. Hon utför regelbundet ett arbete som annars hade behövt utföras av någon annan. My är verksam vid de tillfällen då hon bland annat plockar upp varor i salongen och uppgifter för henne ska antecknas i personalliggaren.
Karin driver en bilverkstad med fyra anställda. På förmiddagarna väljer hon ofta att arbeta hemifrån med företagets affärskorrespondens och bokföring. När hon är klar med det går hon ner till verkstadslokalen för att arbeta där.
För att en person ska anses verksam i detta sammanhang krävs att arbetsuppgifterna utförs i den verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs, i det här fallet där fordonsservicen bedrivs. Karin är inte verksam den tid då hon sköter företagets administration i hemmet. När hon kommer till verkstadslokalen ska uppgifter för henne dokumenteras i personalliggaren.
En person ska dokumenteras i personalliggaren i den verksamhetslokal där han eller hon är verksam under det aktuella arbetspasset.
En näringsidkare kan bedriva verksamhet i flera verksamhetslokaler. Det förekommer då att personer under samma arbetspass arbetar exempelvis första halvan av ett arbetspass i en verksamhetslokal och andra halvan av arbetspasset i en annan verksamhetslokal. I den situationen ska de verksamma personerna, enligt Skatteverket, skriva ut sig ur personalliggaren när de lämnar den första lokalen och skriva in sig i personalliggaren i den andra lokalen när de anländer dit för att fortsätta sitt arbetspass.
Personer som varaktigt arbetar på annan plats än näringsverksamhetens ordinarie verksamhetslokal ska ha med sig en personalliggare där arbetet utförs. Skatteverket nämner som exempel utesäljare för livsmedelsgrossistverksamhet, fordonsserviceverksamhet som bedrivs från en servicebil, massör som gör kundbesök och cateringpersonal.
Personer som under ett arbetspass gör kortare avvikelser från näringsverksamhetens ordinarie verksamhetslokal behöver inte skriva ut sig ur personalliggaren. Skatteverket nämner som exempel när lokalen lämnas för att provköra en bil som servats, leverera pizza, besikta bil eller inhandla något till verksamheten.
En näringsidkare som är verksam i sin näringsverksamhet och påbörjar ett arbetspass på en plats för att sedan förflytta sig mellan olika verksamhetslokaler, behöver inte skriva in sig i respektive ut sig ur personalliggaren under arbetets gång. Det räcker i dessa situationer att skriva in sig i personalliggaren i den lokal där arbetspasset påbörjas och skriva ut sig i personalliggaren i den sista lokalen när arbetspasset avslutas där.
En samlad bedömning får enligt Skatteverket göras i varje enskilt fall för att avgöra vilket som är det lämpligaste sättet att dokumentera arbetspass i personalliggare.
Större vikt ska läggas vid att identifikationsuppgifterna för en verksam person överhuvudtaget är dokumenterade i en personalliggare i näringsverksamheten, än i vilken personalliggare uppgifterna är dokumenterade, framhåller Skatteverket.
Kalle driver en restaurangverksamhet i anslutning till sin bostad. Verksamheten har två anställda. Kalle själv arbetar med alla delar av verksamheten. På förmiddagen arbetar han i restaurangen med att göra iordning frukost. Därefter varvar han restaurangarbetet med administrativa uppgifter, som han oftast utför i bostaden. Det är också vanligt att han får åka iväg för att göra mindre inköp. Vid lunch arbetar han återigen i restaurangen med matlagning och servering. Restaurangen stänger klockan 15 och efter det städar Kalle upp i lokalerna.
Kalle driver en personalliggarpliktig verksamhet och har anställda. Han är därför skyldig att föra personalliggare. I det här fallet räcker det med att Kalle skriver in sig i personalliggaren som finns i restauranglokalen när han påbörjar arbetet på morgonen i restaurangen och skriver ut sig ur samma liggare när restaurangen har stängt och han har avslutat sitt arbete där.
Skatteverkets ställningstagande 2018-06-27